Vad omfattas av motåtgärder mot en varslingsanmälare?

Vedergällning är en bred, öppen lista över skadliga åtgärder

Vedergällning är varje form av negativ behandling som en anmälare utsätts för på grund av att han har gjort en anmälan, och detta är ett mycket bredare begrepp än endast uppsägning. Artikel 19 i direktiv (EU) 2019/1937 nämner en rad exempel, och denna lista är inte avsedd att vara uttömmande: suspension, degradering, vägran att befordra, negativ bedömning, disciplinär åtgärd, trakasserier, uteslutning av kolleger, diskriminering, vägran att förnya ett tidsbegränsat kontrakt, förflyttning eller ändringar av arbetstider mot anmälarens vilja, ekonomisk skada och anseendeskada faller alla under detta. Även något mer subtilt än en formell åtgärd räknas: att systematiskt förbigås för uppdrag, att plötsligt bedömas hårdare än tidigare, eller känslan av att ett team inte längre vill samarbeta med dig.

Direktivet ser längre än bara anmälaren själv. Även någon som hjälper en anmälare, en kollega som betraktas som vittne, eller en organisation som anmälaren är kopplad till — såsom ett eget företag där ett uppdrag plötsligt avslutas — kan omfattas av skyddet mot vedergällning. Det handlar alltid om förhållandet mellan anmälan och skadan: kom den negativa bedömningen eftersom det gjordes en anmälan, eller var den något helt annat? Whistleblowerhusets bedömer inte denna fråga för en enskild anmälare som skiljedomare; den som möter eventuell vedergällning kan dock vända sig dit för rådgivning om vägen framåt.

Artikel 19 i direktivet nämner formerna, artikel 21 skyddet

Grunden för denna breda tolkning ligger i direktiv (EU) 2019/1937: artikel 19 listar de former av vedergällning som skyddet täcker, och artikel 21 reglerar de åtgärder som skyddar en anmälare mot denna vedergällning, inklusive möjligheten att vända sig till en myndighet. Whistleblower Protection Act överför detta skydd till svensk lagstiftning; för frågor om en konkret situation är Whistleblowerhusets rätt instans att kontakta.