Lagförslag om förtroendeombudsman: vad förändras i år?
Det finns ett lagförslag i Nederländerna som förpliktar arbetsgivare att utse en förtroendeombudsman för anställda som möter oönskat beteende, såsom mobbing, diskriminering eller sexuell trakasserier. För närvarande är detta förslag ännu inte en slutgiltig lag. Behandlingen i andra och första kammaren tar tid, och det exakta datumet då en eventuell skyldighet träder i kraft är ännu inte fastställt.
För er som arbetsgivare innebär detta framför allt att ni följer utvecklingen, utan att det redan krävs någon konkret åtgärd som ni måste slutföra i dag. Det är dock lämpligt att redan nu veta hur en förtroendeombudsman förhåller sig till rapporteringssystemet som ni möjligen redan har för missförhållanden, så att ni inte överraskas när förslaget blir lag.
Vad innehåller förslaget
Lagförslaget fokuserar på oönskat beteende på arbetsplatsen: beteende mellan kollegor som skadar arbetsmiljön och säkerheten. En förtroendeombudsman är då första kontaktperson för en anställd som möter detta. Denna person lyssnar, diskuterar möjliga nästa steg och kan hänvisa vidare, men hanterar ingen formell klagomål och genomför ingen utredning. Det skiljer sig markant från rapporteringskanalen för missförhållanden, där en handläggare faktiskt utreder rapporten och måste svara inom en fastställd tidsfrist.
Skillnaden från er rapporteringskanal för whistleblowers
Företag med femtio eller fler anställda har redan en laglig skyldighet att ha en intern rapporteringskanal för missförhållanden, med skriftlig eller muntlig inmatning, möjlighet till anonym rapportering och fasta tidsfrister för återkoppling. Denna kanal gäller missförhållanden såsom bedrägeri, osäkra arbetsförhållanden eller brott mot regler. En förtroendeombudsman gäller något annat: det personliga, ofta känslomässigt betungade området för oönskat beteende mellan människor.
Dessa två vägar kan existera sida vid sida utan att ersätta varandra. En rapport om oönskat beteende kan, beroende på art och allvarlighetsgrad, också inkomma via rapporteringskanalen. I så fall gäller den befintliga proceduren: handläggaren bekräftar mottagandet och informerar rapportören inom kända tidsfrister om nästa steg. Den som ännu måste utreda om rapporteringsskyldigheten för missförhållanden gäller för egen organisation hittar en tydlig översikt om det i kort kontroll om rapporteringsskyldigheten gäller för er.
För den hos vilken detta redan är relevant
Organisationer som redan länge möter signaler om oönskat beteende, såsom företag med mycket operativ personal eller platta team utan separat HR-avdelning, gör klokt i att redan nu reflektera över rollen som förtroendeombudsman, även utan laglig skyldighet. Många arbetsgivare väljer frivilligt att redan fylla denna funktion, just för att det bidrar till en säker arbetsmiljö och för att det ansluter till det bredare arbetet med integritet inom organisationen.
Det är viktigt att en förtroendeombudsman inte är en ersättning för en formell rapporteringskanal och att de två inte överlappar i uppgift eller befogenheter. Den som vill kombinera båda gör klokt i att i förväg klart fastställa vem som fyller vilken roll och hur en anställd hittar rätt väg. Mer bakgrund om hur en rapporteringsprocedur är konstruerad och var gränserna går finns i kunskapsbanken med förklaringar per ämne.
Vad som ännu inte är fastställt
Eftersom lagförslaget fortfarande är under behandling går det inte att förutsäga om, när och i vilken exakt form skyldigheten kommer att införas. Ändringar under den parlamentariska behandlingen är alltid möjliga, till exempel gränsvärdena för antalet anställda eller kraven på den betrodda personen själv. För en aktuell och fullständig förklaring av lagtexten och förslagets status är den officiella källan vägledande; signalo.eu följer utvecklingen men ger inte juridisk rådgivning om konsekvenserna för din specifika organisation. Rådfråga vid osäkerhet en jurist eller den behörig myndighet.
Dessutom förblir den befintliga rapporteringsskyldigheten för överträdelser oförändrad i kraft, med egna tidsfrisker och ansvar för den som hanterar anmälan. Hur dessa två vägar, den befintliga rapporteringskanalen och en framtida betrodd person, praktiskt sett samlas beror på den exakta utformningen av lagförslaget. På vår sida med vanliga frågor håller vi reda på vilka frågor om detta som dyker upp oftast.
Börja redan nu med en rapporteringskanal
Om din organisation ännu saknar en intern rapporteringskanal medan rapporteringsskyldigheten gäller, behöver du inte vänta på resultatet av lagförslaget om betrodd person. Båda processerna är oberoende av varandra. Ta en titt på ett par minuter hur en sådan rapporteringskanal är uppbyggd och var informationen kommer från via förklaringen av hur plattformen fungerar.
Nyfiken på om rapporteringsskyldigheten gäller din organisation och vad som måste finnas på plats redan nu? Gör den kostnadsfria kontrollen eller bläddra genom kunskapsbanken; båda är tillgängliga utan konto och ger ett direkt konkret svar.