måste en stiftelse eller förening också ha en rapporteringskanal

Även stiftelser och föreningar räknas med

Ja, rapporteringsplikten gäller för stiftelser och föreningar på exakt samma sätt som för ett aktiebolag eller motsvarande. Lagen om skydd för whistleblowers gör ingen skillnad efter juridisk form: det handlar om organisationer som är arbetsgivare, oavsett om det är en stiftelse, förening, kooperativ, enskild näringsdrivande eller ett kapitalistiskt bolag. Det som räknas är inte hur organisationen är juridiskt organiserad, utan hur många människor som arbetar där.

För en stiftelse eller förening är alltså samma fråga relevant som för alla andra företag: befinner sig organisationen vid eller över gränsen där en intern rapporteringskanal blir obligatorisk? Från hur många anställda en rapporteringskanal är obligatorisk framgår på den sidan, och för stiftelser med många volontärer, utstationerade eller visstidsanställda vid sidan om en liten kärna av fast anställda är det bra att också titta på vem som räknas för denna tröskel. En stiftelse med ett begränsat antal fasta medarbetare men en stor grupp flexibla eller inhyrda krafter når nämligen tröskeln tidigare än vad som vid första anblicken verkar.

Var detta kommer från: direktivet och lagen om skydd för whistleblowers

Det underliggande EU-direktivet, artikel 8 i direktiv (EU) 2019/1937, förpliktar "juridiska personer inom den privata och offentliga sektorn" att inrätta interna rapporteringskanaler, utan att namnge någon särskild juridisk form. Den nederländska genomförandet i artikel 2 i lagen om skydd för whistleblowers ansluter sig till detta och talar om arbetsgivare i allmänhet. Whistleblower-huset bekräftar i informationen för arbetsgivare att förpliktelsen är kopplad till antalet anställda och inte till organisationens karaktär, så att stiftelser, föreningar och andra ideella former behandlas på samma villkor som kommersiella företag.