en anmälan handlar om direktörens eget handlande, vem hanterar det då
Vid en anmälan om direktören hanterar någon annan ärendet
En anmälan om direktörens eget handlande går inte till direktören, även om direktören normalt är den utsedd handläggaren. Den interna anmälningsförfarandet måste säkerställa en opartisk person eller avdelning som följer upp anmälningar, och denna opartiskhet är just anledningen till att en anmälan om den egna ledningen går en annan väg. I praktiken innebär detta att handläggarrollen då ligger hos någon annan i organisationen, eller hos en extern part som är utsedd för denna typ av situationer — till exempel en revisor, en medlem av styrelsen, en efterlevnadsfunktionär som inte rapporterar till direktören, eller en extern betrodd person. Vem det exakt är beror på hur organisationen har arrangerat det i förväg; poängen är att det måste finnas någon utanför direktörens egen ledningskedja för att ta emot och behandla anmälan.
Att en annan handläggare övertar ärendet ändrar ingenting på de lagstadgade tidsfrister: mottagningsbekräftelsen och återkopplingen om bedömningen fortsätter oavsett vem som slutligen hanterar anmälan. Även skyddet för anmälaren förblir fullständigt gällande, vilket vid en anmälan om direktören ofta väger tyngre eftersom maktförhållandena inom organisationen är ojämnare. Den som vill veta mer om vad som måste ske omedelbar efter mottagandet av en anmälan hittar det i vad som ska göras vid en mottagen anmälan om missförhållanden, och frågan om vad som räknas som vedergällning — något som vid en anmälan om den egna direktören är särskilt kritiskt — beskrivs på sidan om vedergällning mot anmälaren.
Där detta följer ifrån: opartiskhet och sekretess
Artikel 9 i direktiv (EU) 2019/1937 föreskriver att det interna anmälningsförfarandet måste säkerställa att uppföljningen görs av en opartisk person eller avdelning, vilket är grunden för att placera en anmälan om direktören hos en annan handläggare. Artikel 2 i Lag (2023:286) om skydd för anmälare om missförhållanden överför kravet på ett internt anmälningsförfarande till svensk lag, och artikel 16 i direktivet reglerar sekretessplikt kring anmälarens identitet, som även gäller fullt ut vid en anmälan om den egna ledningen.
Vad detta baseras på
- Artikel 9 i direktiv (EU) 2019/1937 — den opartiska person eller avdelning som gör uppfoljningen
- Artikel 2 i lagen om skydd för rapportörer — det interna rapporteringsförfarandet
- Artikel 16 direktiv (EU) 2019/1937 — sekretessplikt kring identiteten på den som gör en anmälan
- Lag om skydd för whistleblowers
Förordningen finns på EUR-Lex. Vi gör referenser för varje påstående; du behöver inte tro på oss.
Det konkreta som du måste göra
Genomförandet för varje skyldighet, med de relaterade tidsfristerna och mallarna för att dokumentera det, finns i prenumerationen.
Visa prenumerationen Först den kostnadsfria snabbkontrollenDetta är inte juridisk rådgivning. Den här sidan ger allmän information om den lagstiftning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på ditt eget fall rådgör du en jurist eller den behörig tillsynsmyndighet.
Skrivet med AI baserat på källorna ovan, granskat av en människa den 2026-09-05. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättelser får prioritet.