en rapportör är missnöjd med hur vi har hanterat hans anmälan, vad då
Missnöje med handläggningen är inte en återvändsgränd
Om en whistleblower inte är nöjd med resultatet av en intern anmälan betyder det inte att ärendet automatiskt avslutas — men det betyder heller inte att whistleblowern inte har något vidare att göra. Den interna anmälningsproceduren är utformad för att undersöka en anmälan och informera whistleblowern om vad som gjorts med den, enligt artikel 2 i lagen om skydd för whistleblowers. Denna återrapportering är en informationsplikt om bedömningen och uppföljningen, inte ett beslut mot vilket intern överklagande är tillåten. Med andra ord: arbetsgivaren förklarar vad som har undersökts och vilka slutsatser som har dragits, men är inte skyldig att inrätta ett separat klagomålsförfarande för whistleblowers som inte är nöjda med detta.
Det en whistleblower kan göra är att lämna in en extern anmälan. Direktivet (EU) 2019/1937 föreskriver tillsammans med den interna kanalen också extern anmälan, till exempel till en behörig myndighet, enligt artikel 10 och artikel 11 i det direktivet. I Sverige är detta bland annat möjligt hos Whistleblowerombudsmannen. Missnöje med den interna handläggningen är således ofta inte slutpunkten utan en anledning för whistleblowern att lämna in ärendet på nytt på annat håll. För arbetsgivaren ändras ingenting av vad som redan har dokumenterats internt: hur jag stänger en anmälan och vad jag dokumenterar förblir en noggrann dokumentation, även om whistleblowern lämnar in ärendet till en extern aktör. Det är också möjligt att whistleblowern återkommer just med frågor om själva bedömningen, vilket hör till när jag måste informera en whistleblower om bedömningen.
Var detta kommer från: direktivet och lagen om skydd för whistleblowers
Plikten att återrapportera internt följer av artikel 2 i lagen om skydd för whistleblowers och från återrapporteringsfristens tid enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2019/1937, medan möjligheten att lämna in en extern anmälan är reglerad i artikel 10 och artikel 11 i samma direktiv och genomförs praktiskt av Whistleblowerombudsmannen.
Vad detta baseras på
- Artikel 9 i direktivet (EU) 2019/1937 — återrapporteringsperioden på högst tre månader
- Artikel 2 i lagen om skydd för rapportörer — det interna rapporteringsförfarandet
- § 17 Hinweisgeberschutzgesetz — förfarandet för interna rapporter
- Artikel 10 direktiv (EU) 2019/1937 — extern rapportering
- Artikel 11 direktiv (EU) 2019/1937 — de externa rapporteringskanalerna
- Huset för Whistleblowers
Förordningen finns på EUR-Lex. Vi gör referenser för varje påstående; du behöver inte tro på oss.
Det konkreta som du måste göra
Genomförandet för varje skyldighet, med de relaterade tidsfristerna och mallarna för att dokumentera det, finns i prenumerationen.
Visa prenumerationen Först den kostnadsfria snabbkontrollenDetta är inte juridisk rådgivning. Den här sidan ger allmän information om den lagstiftning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på ditt eget fall rådgör du en jurist eller den behörig tillsynsmyndighet.
Skrivet med AI baserat på källorna ovan, granskat av en människa den 2026-09-05. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättelser får prioritet.