rapportören vill förbli anonym men jag behöver mer information, är det tillåtet

Uppföljningsfrågor är tillåtna, även vid anonym anmälan

Ja, det är tillåtet: möjligheten för en anonym anmälare att ställa uppföljningsfrågor är skild från rätten att förbli anonym. Anonymitet innebär att anmälarens identitet inte är känd eller avslöjad, inte att kontakt inte längre är möjlig. På signalo sker denna kontakt via ärendenumret: anmälaren loggar in igen i anmälningsmiljön med det, ser frågan från handläggaren och kan — fortfarande anonymt — svara på den. Det behövs alltså inget namn, ingen e-postadress och inget telefonnummer för att kunna fortsätta att kommunicera med varandra om innehållet i anmälan.

Det som inte är tillåtet är att använda anonymiteten som förevändning för att ändå fråga om identifierande uppgifter, eller ge intryck av att det endast är möjligt att lämna mer information om anmälaren avslöjar sin identitet. Ställ därför frågor om fakta, datum, namn på inblandade parter, dokument eller vittnen — det är normal utredningsinformation — men inte om vem anmälaren själv är, om denne inte har valt det. Om en medarbetare förlorar ärendenumret under denna process finns det en särskild väg för att återställa åtkomsten till en anmälan utan att bryta anonymiteten. Och eftersom klockan för de lagstadgade tidsfristerna fortsätter att gå under tiden uppföljningsfrågor ställs är det bra att veta när anmälaren måste informeras om utvärderingen.

Vad detta följer av: direktivet och sekretessplikt

Direktiv (EU) 2019/1937 lämnar valet att förplikta eller inte förplikta anonyma anmälningar till medlemsstaterna (artikel 6), men så snart en anmälningskanal möjliggör anonyma anmälningar — som signalo gör — ändrar det ingenting på sekretessbeskyddningen för anmälarens identitet enligt artikel 16 i det direktivet. Detta sekretessscydd gäller fullt ut under hela processen, inklusive när uppföljningsfrågor ställs och besvaras. Whistleblower Protection Act implementerar dessa utgångspunkter för den nederländska praktiken.