Måste en anställd även kunna anmäla muntligt?

Muntlig rapportering måste vara möjlig tillsammans med skriftlig rapportering

Ja, en medarbetare måste också kunna göra en muntlig rapportering; en rapporteringskanal som endast erbjuder ett skriftligt formulär uppfyller inte kraven. Direktivet som de nationella lagarna baseras på föreskriver att en intern rapporteringskanal möjliggör både skriftlig och muntlig rapportering. Muntlig rapportering kan ske via en telefonlinje eller ett annat talsystem, och på rapportörens begäran också genom ett fysiskt möte. Det är således inte upp till arbetsgivaren att fastställa att endast text accepteras; valet av hur någon rapporterar ligger hos rapportören själv.

I praktiken innebär detta att en organisation, tillsammans med en skriftlig rapporteringssida, måste erbjuda ett sätt att spela in eller diskutera något, och att denna inspelning eller detta samtal dokumenteras och behandlas på samma noggranna sätt som en skriftlig rapportering. En medarbetare som hellre inte skriver, eller som vill utveckla något som är svårt att fånga på papper, måste således ha denna möjlighet. Detta gäller även om någon föredrar att inte nämna sitt namn: rapporteringsformen (skriftlig, inspelad eller i samtal) är skild från frågan om någon gör det anonymt.

Var detta framgår: artikel 9 i direktivet och artikel 2 i Lag (2021:701) om skydd för rapportörer

Detta krav kommer direkt från artikel 9 i direktiv (EU) 2019/1937, som föreskriver att interna rapporteringskanaler måste möjliggöra både skriftlig och muntlig rapportering. Den svenska Lag (2021:701) om skydd för rapportörer genomför detta direktiv i kraven på den interna rapporteringsproceduren, reglerad i artikel 2 i denna lag. För den exakta ordalydelsen och de undantag som direktivet och lagen själva nämner är lagstiftningen den lämpliga källan.